.
Limhamn Griffins

Tankar om det nya säsongsupplägget

Säsongsupplägget fick en rejäl uppdatering inför 2016 och här kommer lite tankar om vad det kommer innebära. Säsongen har delats upp i vår- och höstsäsong med seniorfotboll och U17 på våren och U15 och U19 på hösten.

Det har diskuterats fram och tillbaka en tid men när det väl kom ett konkret förslag på förändring var det nog många som överraskades av hur lite debatt det faktiskt blev i frågan. Den väldiga majoriteten verkade eniga om att en uppdelning var övervägande positivt. Du kan läsa mer detaljer om förändringarna på Swedish Football Network.

Juniorerna

Att U17 spelar på vårsäsongen handlar väl egentligen mest om att hitta balans i uppdelningen och något ungdomslag skulle ju spela då. Att det inte är U19 betyder väl egentligen mer än att det är just U17 som likaväl kunde varit U15. Däremot att separera en majoritet av ungdomsfotbollen från seniorfotbollen har en stor inverkan på Griffins och många andra klubbar. Tränarfrågan är alltid en utmaning och det är många seniorspelare som inte varit redo att ta sig an det ansvaret eftersom det är svårt att balansera med sitt egna match- och träningsschema. Men det underlättar också för tränare som inte själva spelar att vara involverade i både ungdom- och seniorlagen vilket kommer hjälpa många lag att skapa en tydlig röd tråd i sin verksamhet. Med U15 och U19 på hösten öppnas nu en stor dörr som jag förväntar mig har en mycket positiv inverkan i just det avseendet. Detta gäller naturligtvis inte bara tränare, det underlättar också planeringen av domare och andra funktionärer.

För U19 tror jag också att det är en mycket positiv förändring eftersom man får utökad möjlighet att slussas in i seniorfotbollen på ett bra sätt. Med U19 och seniorsäsongen parallellt Citat_2finns det alltid risk att de bästa U19 spelarna antingen blir överbelastade med för hård matchning eller att ungdomssidan ignoreras och ungdomar tar steget upp för tidigt. Ett nationellt U19 slutspel är en fantastisk upplevelse och där vill man ju också se lag som spelat med det bästa de har att erbjuda i åldersgruppen som gått genom hela säsongen tillsammans. Jag har själv haft det enorma privilegiet att vara lagledare för Griffins U19 lag som gick till semifinal häromåret, kanske den tyngsta förlusten jag någonsin upplevt när vi åkte ur men resten av upplevelsen sjöng ju av sista natten med gänget då stora delar av laget skulle vara seniorer efter den där sista chansen att gå hela vägen som junior och det är en upplevelse jag aldrig kommer glömma och ett gäng spelare jag alltid kommer komma ihåg och respektera. Nu får U19 spelare möjligheten att spela seniorfotboll under våren på ett mycket mer balanserat sätt där de kan göras redo genom begränsat spel som inte har negativ inverkan på deras engagemang i huvuduppgiften som ska vara att avsluta sina ungdomsår med ett framgångsrikt slutspel. Det optimala för U19 hade kanske varit en säsong på våren med seniorfotboll på hösten så man byggde upp på bästa sätt men man kan ju inte få allt man önskar sig och förändringen ser jag ändå som en positiv utveckling.

Seniorerna

En av de få ändringar som skapade debatt var att man slopade den nationella Superettan. Superettan är ju alltid ett problem att verkställa på nationell nivå då det blir ett extremt dyrt seriespel utan att man har fördelen av bättre förutsättningar för intäkter som ett lag i Superserien har. Det var diskussioner om att dela upp ligan och göra den mer lokal och bara ha ett slutspel på nationell nivå, men då kan man ju argumentera att det liknar Division 1 väldigt mycket och det är väl där det hamnade när man bestämde att slopa konceptet och lägga till ett slutspel i division 1. Helt rätt, tycker jag.

Risken är att man skapar för stort avstånd mellan Superserien och Division 1 vilket gör det svårt för lag att ta sig upp. Jag är personligen en anhängare av nuvarande system med en låst Citat_1_3högsta serie som inte har kval som de flesta ligor i Sveriges andra sporter har, det finns många punkter att se över när det gäller att tydliggöra kraven på Superserielagen och hur uppföljning görs men i grunden tycker jag det är ett riktigt system för en liten sport där en grupp hårt satsande lag på högsta nivå är viktigt för att få upp den internationella konkurrensnivån och för att kunna slåss om den där viktiga uppmärksamheten från sportintresserade i Sverige.

Men öppen eller låst liga är ju ett ständigt debattämne som jag egentligen inte tror någon klubb i det här landet har en enig syn på. Min personliga preferens för en låst högsta liga är just det, min personliga åsikt och för dem som förespråkar en öppen liga med mer rotation på klubbarna som spelar i Superserien ser jag det som en risk nu när man frångår Superettan och det skapas en överhängande risk att de bästa spelarna går till Superserien om de inte kan spela Superettan när språngbrädan som Superettan var tänkt som nu är borta. Kvaliteten på spelare och lag i Division 1 varierar ju ganska kraftigt och risken är att den nedre delen drar med sig de andra ner istället för att de starkaste lagen höjer de som är sämre, det är ju svårt att jämföra en klubb som exempelvis Västerås Roedeers som förra året spelade i Superserien och nog gärna vill tillbaka dit efter att ha dominerat Superettan i många år och en liten Division 1 klubb som inte har den närmsta tanke på att klättra i seriesystemet. Däremot en intressant jämförelse mellan Roedeers och Griffins som båda hade ”promenadsäsonger” innan de gick upp i Superserien, väl där hade båda lagen en katastrofal första säsong där man bara orkade med en enda seger, Roedeers via Superettan och Griffins direkt från Division 1 – personligen ser jag ingen stor skillnad på resultatet…

Då till Division 1, där man lagt in ett slutspel vilket ger extra spänning till en serie som haft det lite kämpigt med kvalitet och konsekvens vad det gäller deltagande lag. Detta ger ju de bästa i serien en chans att avsluta säsongen med ett slutspel och final vilket är vad alla strävar efter. I och med att Superettan försvinner är det helt logiskt, tycker jag. Personligen hade jag gärna sett Division 1 på hösten men det handlar mest om förhållandet till farmarlagen då man dels kunde säkra fler som får prova på spel i Superserien men också våga ge fler Superseriespelare möjligheten att bygga erfarenhet i en lägre division. Med skaderisken är det ju ett ständigt avvägande och att spela parallellt hjälper inte direkt den situationen. Däremot är det nya upplägget optimalt för U19 spelare att få spela med sitt seniorlag i Division 1 eller med farmarlag till en Superserieklubb under våren. Man kan som sagt inte få allt man vill ha och på sikt tycker jag det är viktigt att prioritera utvecklingen av juniorspelare som ska ta det stora klivet upp så även i det här avseendet får jag nog säga att upplägget är det bästa alternativet.

När det gäller Superserien är jag en stor anhängare av vårsäsong. Den långa säsongen med paus i mitten var dålig från många olika perspektiv. Om vi börjar med det externa har vi superserienupplevt svårigheter att få media med på hela säsongen då vi konkurrerar med olika sporter under olika perioder och pausen i mitten innebär ofta tappat intresse och fokus. Det är klar att det är skönt för publiken på plats att få så många sommarmånader som möjligt men också där har det visat sig svårt att få folk till arenan, framförallt de första omgångarna efter sommaruppehållet då semestrarna fortfarande är i gång för vissa och jobbet upptar allt fokus efter en avklarad semester för andra. Om vi ser mer på organisationen och ekonomin finner vi ännu fler argument. När det är svårt att få publik och engagemang för matcherna innebär det också svårigheter att få engagemang för att verkligen lyfta arrangemanget runt matcherna i Superserien som är ett resurskrävande arbete. Det är också viktigt att inse att fotbollen i Sverige inte riktigt har samma ekonomiska muskler som vanlig fotboll, hockey o.s.v. och att ha betalda spelare och tränare under en 4-6 veckors paus i mitten av säsongen är ju rent kaptalförstörande.

Höstsäsong hade väl egentligen kunnat ta hand om de flesta av dessa argument men det skulle innebära att de sista förberedelserna inför en säsong skulle hamna mitt i semesterperioden. Det hade inneburit att kräva av spelare och ledare att ägna hela sin semester till att förbereda inför säsongsstart. Det blir såklart liknande problem i juniorlagen nu, men oavsett hur mycket jag älskar och beundrar juniorfotbollen så måste man också inse att kraven på förberedelse är lite enklare att hantera och när man måste välja tycker jag att man valt rätt som det ser ut nu. Det faktum att den sista perioden innan säsongsstart för U19 och U15 försämras vägs upp av de förbättrade förutsättningarna för U19 spelare att få jobba med seniorlagen under våren och möjligheten för fler aktiva spelare att engagera sig i juniorfotbollen som tränare, domare o.s.v. under hösten.

Nu kan man ju tycka att det var extremt många ord för att egentligen bara säga att jag tycker att det nya serieupplägget är en klar förbättring men jag ville måla ut mina egna tankegångar och vill gärna höra hur ni själva ser på saken. För eller emot det nya upplägget tror jag i alla fall vi alla kan förenas i glädjen av att det ganska snart är dags för fotboll på hemmaplan igen!

 

Carl Klimfors

Sportchef – Limhamn Griffins